Potatisbladmögel

Vi har fått potatisbladmögel. Det var det som en gång i tiden för länge sedan skördade alldeles för många liv i den irländska hungersnöden år 1850. Men vi skall inte dö. Vi tänker heller inte emigrera. Vi gör vad vi kan för att sakta ner sjukdomsförloppet. Det sprids genom luften och odlar man i ett kolonilottsområde så är man snart torsk. Från planta till planta, från lott till lott. Blasten blir gul. Vi plockar de sjuka delarna och hoppas att de friska skall hinna få potatisen att växa lite innan även de insjuknar.

Annars skördar vi dill och lök för glada livet. Sakta går det framåt med att frigöra land från ogräsets bojor.

Såg att det nu fattats beslut av styrelsen att man skall få ha vindskärm (120 cm hög) det var ju bra att de fattat beslut om det. Vi har redan byggt ett sådant. Det är väl som det brukar, man gör sen får de  följa efter.

Hm, jo – vipphacka – vilken hit!


2 kommentarer on “Potatisbladmögel”

  1. miklo skriver:

    Gula blad, är det ett tecken säger ni? Vi har gula blad på ett gäng plantor. Men vi har stora potatisar. Kanske ska ta upp dem då. Kram M


Lämna en kommentar

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

You are commenting using your Twitter account. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

You are commenting using your Facebook account. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Follow

Get every new post delivered to your Inbox.